Byggnadsintegrerad energilagring och elektromobilitet för flexibla energigemenskaper: Ett svenskt perspektiv

Denna syntesstudie har kartlagt kunskapsläget kring batterienergilagringssystem (BESS) och elfordon (EV) i energigemenskaper, med särskilt fokus på svensk relevans. Studien har systematiskt granskat 218 vetenskapligt granskade publikationer (2016–2025) och kombinerat traditionell evidenssyntes med NLP baserad textutvinning, ämnesmodellering och strukturerad taggning över tekniska, ekonomiska, sociala och styrningsrelaterade dimensioner.

Syftet har varit att identifiera vad som fungerar, var kunskapsluckorna finns, och hur Sverige kan påskynda integreringen av energilagring och elektromobilitet i byggnader inom flexibla energigemenskaper.

Granskningen visar ett snabbt växande men ojämnt forskningsfält: publikationerna ökade kraftigt efter 2019; forskningen är huvudsakligen inriktad på kvartersnivå; och kombinationer av solceller (PV) och batterier dominerar, medan integrerade lösningar med EV, sektorkoppling och verklig prestanda fortfarande är begränsade.

Sverige är underrepresenterat i litteraturen (~4 % av artiklarna), men utmärker sig genom starkare fokus på PV/EV-integration samt policy, reglering och social acceptans – styrkor som kan användas för att gå från modellering till verkligt genomförbara och rättvisa implementationer.

Centrala resultat

Snabbt växande forskningsfält
Energiforskning inom energigemenskaper har ökat kraftigt sedan 2019, men fokuserar i stor utsträckning på PV–BESS på kvartersnivå. Integrerade el–värme mobilitetslösningar och samverkan mellan flera aktörer är fortfarande
sällsynta.

Metodologisk slagsida
Scenarioanalys och optimeringsmodeller (särskilt MILP/LP) dominerar, medan empirisk validering, långtidsstudier och öppna datamängder är bristfälliga.

Begränsad användning av EV som flexibilitetsresurs
EV modelleras ofta som belastningar snarare än som kontrollerbara tillgångar (smart laddning, V2B/V2G), vilket innebär att potentiella värdeskapande möjligheter förbises.

Obalans inom ESG-aspekter
Miljödimensionen får ofta förtur, medan social rättvisa, demokratisk styrning och praktiska regleringsfrågor behandlas mer sporadiskt, vilket riskerar ojämlika utfall och genomförbarhetsproblem.

Få artiklar lyfter Sverige
Endast nio artiklar (≈4,1 %) behandlar Sverige explicit, men med relativt högre fokus på PV/EV, policy/reglering och social acceptans. Däremot är integration av värme och prosument/transitionsstudier mindre framträdande.